manneforssberg

Manne Forssberg

Åtta saker som vi MÅSTE sluta säga till pappor

1. ”Du är en så himla bra pappa!”

Om jag bytte bajsblöja med enhandsfattning, räddade mina barn från en skenande elefanthjord, eller kom ihåg att lämna semesterlappen på förskolan i tid skulle jag tacksamt ta emot beröm för mina enastående pappaskills.

Problemet är att man alltid får höra att man är en bra pappa när man gör fullkomligt självklara saker som att mata, natta eller leka med sina barn. Mammor får aldrig höra att de är enastående föräldrar när de öppnar en barnmatsburk eller monterar en sandkaka. När någon säger att man är en bra pappa betyder det att man har lyckats överträffa deras extremt låga och mycket förlegade föreställningar om vad en pappa klarar av vilket alltså inte är en jättekomplimang.

2. ”Vad gör du hela dagarna när du är föräldraledig?”

Tar hand om hem och barn, vilket inte brukar lämna särskilt mycket tid över. Frågan ställs till män som om vi hade någon speciell slags föräldraledighet som mest går ut på att titta på sport medan en släkting eller barnvakt ser efter vår avkomma. Så är det alltså inte. Vi tvättar tusen tvättmaskiner, funderar över det bästa sättet att avlägsna banan från vita väggar, går barnvagnspromenader, sitter en halvtimme i en våldsamt oergonomisk ställning och rullar en boll, försöker hålla allas blodsocker på en jämn nivå och ser till att barnen är trötta när de ska sova och pigga när de inte ska det.

3. ”Såja lilla vän, mamma kommer säkert snart”

Det sjukaste man kan vara med om som pappa är när en främling kommer fram till ens gråtande barn och tröstar med att mamma kommer snart. För det första gråter de i allmänhet inte för att de saknar henne. För det andra har inte mammor magiska knep som ger fullkomligt gråtfri samvaro. För det tredje kanske hon inte alls kommer snart. Hon kanske är på jobbresa hela veckan. Dessutom är det inte säkert att barnen har någon mamma överhuvudtaget. Men frågeställaren bryr sig inte om det utan vill bara effektivt markera att det måste vara ett fruktansvärt öde för ett barn att tvingas umgås med sin pappa.

4. ”Du gör fel, så här gjorde jag.”

Eftersom pappor ofta ses som den mindre vetande andrahandsföräldern översköljs vi med tips som vi absolut inte har efterfrågat. Förutom att tipsen ofta är fullkomligt förlegade missar tipsaren att barn är olika. Det som funkade för ditt barn kanske inte alls funkar för mitt. Ge aldrig barntips till någon som inte har bett om dem.

5. ”Är det pappa som är barnvakt idag?”

Nej, pappa är inte barnvakt idag, såvida han inte har bjudit in utomstående barn till skocken. Man kan nämligen inte vara barnvakt till sina egna barn. Det är en anomali. Inget kan vara en större förolämpning mot en pappa än att kalla honom barnvakt eller fråga var mamman är som om det var högst onaturligt att hon inte var klistrad vid barnet. Samhället kommer aldrig vara jämställt så länge pappors umgänge med sina barn kallas ”att barnvakta”.

6. ”Måste du verkligen vabba? Kan inte barnets mamma stanna hemma istället?”

Nej det kan hon inte för hon är upptagen med måndagsmöte/toppdiplomati/månfärder/sopåkning/excelfiler. Det finns två sätt att dela upp vård av sjuka barn. Antingen stannar den som har den minst viktiga arbetsdagen hemma eller så delar man rakt av. Båda alternativen innebär att pappan ibland måste ta hand om sjuka barn.

7. ”Du som man hoppas verkligen att det blir en son nästa gång va? Det måste vara tråkigt för dig att bara ha döttrar.”

Varför i hela friden skulle det vara viktigt för mig att mina barn har likadana genitalier som jag? Ändå är det en fråga som jag har fått oändligt många gånger. Så oerhört enfaldigt. Som om män är någon slags fullkomliga idioter som är oförmögna att knyta an till någon som inte är identisk med dem själva.

8. ”Modigt att du ger dig ut på stan/storhandlar/går till djurparken med två barn.”

Nej det är inte modigt. Det är min uppgift som förälder. Det är en utmaning och när som helst kan barnen springa åt olika håll eller få oförutsedda utbrott – men det är också givande. Och vad är egentligen alternativet? Mammor som går till djurparken ses aldrig som modiga. Möjligen duktiga eller ambitiösa men aldrig någonsin modiga.

 

198981_10151389194341498_544140900_n

”Är det pappa som är barnvakt idag?”

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
manneforssberg

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. SOFIA

    Bra formulerat. Instämmer förutom på en punkt. Jag tycker det absolut är okej att säga till min man att han är en toppenbra pappa när han leker med våra barn. För han kan busa så där magiskt med dem som bara han kan. Deras ögon som lyser och gnistrar när pappa blåser pruttljud på magen, när pappa leker kurragömma, när pappa leker kull eller när pappa gör sina “alla vet hur det där trolleritricket går till”-show! Det är en sagolik föreställning och jag blir så lycklig över att se mina barn få ta del av den lekfulla sidan som jag förälskade mig i. Därför tycker jag det är okej att tala om för min man att jag uppskattar när han gör det där lilla extra buset, för det är då han är extra bra pappa! Alla mår bra av att få höra positiva komplimanger från sin omgivning. Även om jag förstår vad du menar att leka med sina barn är något man kan förvänta sig av barnens föräldrar.

  2. Annica

    Bra skrivet! Det enda mammor kan som inte pappor kan är att vara gravida, föda barn och amma ☺️

  3. K

    Håller absolut med dig! Men sen finns det relationer där föräldrar gått isär och papporna beter sig som just barnvakter då de inte ens kan med att köpa kläder och dylikt som är viktigt för barnet att ha den tid barnet ska vara hos pappan samt där dem knappt ens kan tvätta barnets kläder och så vidare. Så i vissa fall kan de klassas som barnvakter, men överlag så ska det inte vara så eftersom en förälder ska inte vara annat än en förälder oavsett kön. Men ville bara flika in på det att i vissa fall så är det berättigat att säga så men majoriteten av pappor ska inte behöva bli kallade för barnvakt när de tar hand om sina egna barn.

  4. Johanna

    Jag har fått höra “ska du sälja motorcykeln nu då?” ,ingen har frågat min man om han ska sälja sin. Jag brukar svara ” barnen har väl en pappa?”, då brukar de flesta bli tysta.

  5. Magnus

    Eller, en till: Jag besökte BVC med alla barnen (ett var patient resten var… resten). Sköterskan frågar när barnet fyller år, jag svarar. Då säger hon att min fru kan ringa ner om de fyra sista siffrorna senare i eftermiddag. Särskilt kul med tanke på att min fru inte kunde barnens fyra sista siffror (jag kollade då hon kom hem!).
    Eller kommentaren då man satt upp dotterns hår i två symmetriska tofsar och dagisfröken säger “Hann din mamma sätta upp håret innan hon åkte till jobbet?”. 🙁

  6. Magnus

    Egen #3: Min dotter skrek (trötthet, värme mm) på spårvagnen. Jag fick ägna all uppmärksamhet åt att fäkta bort alla tanter, kvinnor mfl som skulle “hjälpa till” och tala om vad som var fel. Dagen efter åkte min fru på samma elände, men hon fick sitta ensam. Hon fick tom lyfta av barnvagnen från spårvagnen utan hjälp.

  7. Josefine

    Så otroligt bra skrivet! Skrattade högt av igenkänning av vad min man upplevt när han varit föräldraledig. Bra att denna debatt belyses! Den behövs!👊

  8. Mikael

    Som far till två barn känns det väldigt skönt att jag inte känner igen mig i någon av punkterna, med ett litet undantag. När vi väntade andra barnet var det en mamma på en lekplats som insisterade på att jag måste hoppas att andra barnet skulle bli en pojk, vilket jag om och om förnekade. Jag hoppades faktiskt på två döttrar av rent ekonomiska skäl, de kan ärva och dela mer vilket sparar mycket pengar.

  9. Anonym

    Jag tycker jag är modig om jag storhandlar med barnen. Det kan jag ta emot. Sambon är också modig om hon gör samma sak. Men så har vi också delat på vem som är hemma och leker med barnen och vem som handlar. Jag ser inget behov av tvinga med mig barnen om det inte är ett krav. Så beröm mig eller min sambo när ni ser oss med två skrikande och snoriga barn i gångarna på ICA. För oss värmer det. (De andra sju håller jag dock helhjärtat med om)

  10. Gunilla Bladh

    Byt ut “pappa” mot “mamma” och kolla hur många kommentarer du får! Väldigt roligt och sååå viktigt – man kan knappt tro att du skriver om erfarenheter och kommentarer från 2017! 🤔😁

  11. Josie

    Bra skrivet! Tack för att ni uppmärksammar detta på ett så
    fint sätt!

    Min man har varit hemmapappa i ett år. Det innebär att han helt utan ersättning tagit hand om våra tre barn som alla är hemma, medan jag har arbetat. Vår omgivning har haft svårt att greppa detta. “Pappaledig menar du?” frågar de. Nej. Hemmapappa!
    Om jag skulle va hemmafru/hemmamamma skulle ingen ha svårt att förstå vad det innebär. De skulle kanske tycka att vi var omoderna men de skulle förstå. Trots det tror många att jag sen måste laga mat, tvätta, städa etc. trots att jag som chef jobbar låååånga dagar medan min man är hemma. Nej. Det är han som sköter det mesta med hemmet och barnen.
    Vi valde inte detta för att vara annorlunda eller moderna. Utan för att det i stunden var det bästa alternativet. Jag är inte mer självklar än min man.

  12. Carina Skullman

    Suveränt skrivet, håller med fullständigt!!! Eay to go, heja heja heja!!!! Så jobbar jag för att stötta “på andra sidan” jämställdhetsgapet, och både påpekar till människor som kläcker ur sig sådana märkliga och förlegade kommentarer, just det du skrev, samt stöttar om kvinnor behöver stöd i sådant som har varit mer manliga aspekter förr.

  13. Anonym

    Bra skrivet! Bra att en pappa sätter ner foten om just det här, Tycker att dagens pappor – som tar ansvar för sina barn – är värda all uppskattning som finns. När våra tjejer var små – födda slutet/mitten av 80-talet – var ju normen att pappor kunde inte leka/ta hand/ta ledigt vid sjukdom acceptabelt – då var det mamman som skulle sköta allt inklusive jobba utanför hemmet. Känns bra att det har ändrats!

    1. Johanna

      Det är inte min bild. ‘Jag är född i början av 80-talet om min pappa var föräldraledig, tog hand om mig när jag var sjuk, lekte med mig och berättade sagor. Andra kompisars pappor var också ofta med och lekte

  14. Esse

    Glöm inte – “Jaha? Jag trodde du hade en dotter?” Den frågeställningen dyker ofta upp när en man är engagerad i feminism. Tydligen kan en bara vara engagerad i allas lika rätt och jämställdhet om det drabbar den egna avkomman direkt. 😔

  15. Osten

    Undrar verkligen vilken värld du rör dig i, och vilka människor du har runt om kring dej. Har aldrig hört något av dessa . Eller kan det vara så att författaren behöver hitta på nåt att skriva om.

    1. Emli

      Osten – det här är inte något hittepå. Jag ser den här bilden nästan dagligen, och det irriterar mig att pappor förminskas på detta vis!

  16. Anna

    Som ensamstående mamma till fyra pojkar möttes jag av punkt 2, 4, 7 och 8 rätt mycket. Kanske inte har så mycket med genus att göra? Men folks självpåtagna rättigheter är redigt bra att belysa. Thnx! ✊🏼

  17. Anna

    Wow… jag antar att du alltså fått höra alla de kommentarerna eftersom du tar upp dem. Det är mer än lite skrämmande. I vår lilla familj är första barnet på väg och vi brukar skämta om det där med föräldraledighet och fråga oss vad vi ska göra med all tid när vi ät lediga. Ibland upplever vi nog att folk runtomkring inte förstår skämtet. Men tråkigt att du mötts av så korkade människor. Det är ju vara att hoppas att de hittar sitt sunda förnuft och slutar med alla dumma kommentarer och sitt “womansplaining”.

  18. Magnus Hansson

    Tänk när det blir jämställt i vårdnadstvister också. 77% av tvisterna går till kvinnan. Barnen drabbas och blir utan sin pappa.
    Över 150.000 barn drabbas varje år.

    1. Åsa Eriksson

      Om hela vårdnaden ges till mamman har pappan ifråga inte varit närvarande i barnets liv. Vad det beror på kan ju vara sjukdom, brottslighet eller bara inte funnits där. Delad vårdnad är mycket vanligare och även om föräldrarna inte är överens och socialen är inkopplad väljer de flesta delad vårdnad. Att kvinnor nuförtiden får enskild vårdnad är faktist något som kämpats för eftersom ända till 1930-talet fick alltid pappan vårdnaden om föräldrar behövde skiljas. Barn blev moderlösa pga dessa lagar och mammorna fick i vissa fall aldrig träffa barnen igen. De fall där mamman får enskild vårdnad har undersökts noga och många barn är nog tacksamma att slippa tex en våldsam far.
      Det handlar alltså inte om alla skilsmässor/separationer utan de få vårdnadstvister som hamnar i rätten, där kan 77% stämma.

      1. Frida

        Oerhört underlig kommentar. Det är fortfarande normen att mammorna vinner vårdnadstvisten om de ansöker om det. Känner själv en fantastisk pappa som blev av med vårdnaden och barnet hamnade heltid hos en mamma som inte alls passar med det ansvar det innebar. Han blev till och med från början förvägrad att skriva på faderskap eftersom hon nu haft sin nytta av honom som avelshingst pch ingenting annat. Rent bedrägeri från mammans sida…usch!

  19. froekensvaer

    Så fin bild<3 Dör lätt inombords:);)
    Skulle vara intressant att veta vad du svarar på ovan frågor från random folk lr nära och kära.. Svarar du lika bra och fint som du skriver?
    Du är grym
    kram

  20. Åsa

    De jävla normerna kring kön och föräldraskap… Man tar sig för pannan.
    Jag kompletterar med en lätt aggressiv lista på 8 saker vi måste sluta säga till mammor:

    1. ”Nämen är du med ikväll! Men vem tar hand om barnet?” (fundera lite så kanske du kommer på svaret själv)
    2. ”Ska du redan börja jobba?” (ja, man brukar ju göra det när partnern går på föräldraledighet)
    3. ”Jaså, du ger flaska ibland. Du vet väl att amning är det bästa för barnet?” (VA?)
    4. ”Oj vad han skriker. Han är nog hungrig.” (tack för tipset, det hade jag inte tänkt på)
    5. ”Oj vad han skriker. Det är nog dags att byta blöja.” (men sluta)
    6. ”Men jobbar du heltid? Då blir det långa dagar för Tage/Tilda på dagis!” (vi är två föräldrar, you do the math)
    7. ”När är det dags för en liten lillasyster då?” (jag väntar lite tills stygnen i underlivet har läkt om det är ok för dig.)
    8. ”Nu hoppas du väl att det blir en liten flicka?”
    Håhåjaja…

    1. Klimpen

      Åsa din lista är helt fantastisk!! Har hört samtliga tyvärr, även från närstående som känner både mig och barnets mycket engagerade och delaktiga pappa 😝😬

stats