Det finns nog ingenting nyttigare än att ibland vara ensam med sina barn och tvingas göra sådant som den andra föräldern egentligen är överlägset bäst på.
Den slutsatsen drog jag redan under min första föräldraledighet. Sara var bäst på precis allt. Hon kunde bära en sovande Iris från babyskydd till vagn utan att hon vaknade. Hon kunde klippa bebisnaglar utan olyckstillbud. Hon hade perfekta system för mat- och sovtider och bebisbodies. När jag tog över föräldraledigheten blev jag tvungen att hantera sådant som jag undvikit. Det visade sig att både jag och Iris överlevde mot alla odds.
Nu har det hänt igen. Jag har varit ensam med barnen i Hudik nästan hela höstlovet när Sara har varit hemma i Stockholm och jobbat. Eftersom det har varit Halloween har har tvingats bli någon som jag aldrig annars är: EN PYSSELPAPPA!!! KORS I TAKET!!!
Belägg 1: Jag köpte pumpor och särskilda pumpakarvningsverktyg (!!!) så att barnen skulle kunna göra varsin halloweenpumpa.
Belägg 2: Jag sminkade ett sår på Iris kind innan hon skulle gå på bus eller godis-vandring. Så otroligt långt utanför min bekvämlighetszon, men det gick bra!
Nu känns det som att jag kan klara allt och som alla mina gamla fördomar om mig själv kommer på skam.
Senaste kommentarer