Manne Forssberg

Julen ska präglas av barnlycka – inte av vuxenfylla

Det är läskigt att tänka på hur julen skulle vara om jag fortfarande hade druckit alkohol. Skulle huvudfokus ha varit nästa glas? Skulle blicken ha grumlats? Skulle drickandet ha varit viktigare än barnens julklappar? Skulle jag ha ramlat i trappan? Skulle juldagen ha präglats av orkeslöshet, ångest och en brinnande längtan efter det första glaset? Skulle mina barns jular ha präglats av olust och magont?

Förhoppningsvis kommer jag aldrig få veta. Jag slutade dricka alkohol några år innan mitt första barn föddes, för att jag kände att det höll på att gå överstyr. Jag är tacksam över mitt beslut varje dag, men allra mest på julen.

När jag berättar om min nykterhet är det måttlighetskonsumenterna som är entusiastiska. De säger ”Oj vad bra! Jag dricker ett glas mousserande i månaden och ett halvt glas rödvin ibland, men det ska jag nog sluta med. Mina barn ska inte behöva känna alkohollukt ur min mun.” Då tänker jag. Nej! Du behöver inte sluta. Ditt drickande är helt perfekt och skadar inte någon. Fortsätt! Njut! Du har min välsignelse.

Men jag tänker kanske fel. Trots att jag inte har druckit på drygt tio år är jag fortfarande djupt präglad av alkoholnormen. I mitt undermedvetna är det självklart att man ska dricka om man inte är i riskzonen och att kombinationen portvin och stiltonost ger förhöjd livskvalitet.

Den vuxna svensk som avstår alkohol ses som en mycket tråkig, märklig och besvärlig person. I juletid är trycket på att dricka hårdare än någonsin. Hela december månad är indränkt i glögg, snaps, öl och mumma. Julen är dels barnens högtid och dels helgen då vuxna dricker mer än någonsin. Det går inte ihop.

För hundratusentals barn är julen en skräckhögtid. Vuxna som går över gränser, blir märkligt orkeslösa, oberäkneliga, personlighetsförändrade och spritstinkande. Oro, bråk och svikna löften. Barn som tvingas att ta vuxenansvar. Städa upp efter fylleorgier. Vaka över den som har druckit sig medvetslös. Trösta en sviken mamma eller pappa. Det är väldigt långt från den magiska högtid som julen ska vara för barn. Det är fyllesimmiga vuxenögon istället för tindrande barnditon. Magont istället för magpirr.

Kampanjer om att inte dricka på jul når förmodligen inte dem som behöver det som mest. Men jag tror att det kan vara betydelsefullt även när måttlightsdrickare tar en vit jul. Alkoholnormen är så stark att till och med jag som inte har druckit på nio år är djupt präglad av den. Om folk låter bli att dricka på årets mest spritindränkta helg kan vi rubba den.

Då får alla som dricker för mycket se att det finns alternativ. Att ett liv utan alkohol är möjligt och det går att äta sill utan att dricka snaps. Om alla möjliga människor avstår alkohol av alla möjliga anledningar blir det mycket lättare för dem som verkligen behöver sluta. Och för barnen kan de nyktra vuxna bli som stadiga klippor att klamra sig fast vid. Vuxna som går att lita på. Som inte är tidsinställda bomber.

Då kan julen på allvar bli barnens högtid.

 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. maria

    Både min mor o far hade fäder som var alkoholister, detta ledde till att de själva var mycket måttliga med alkohol , såg aldrig någon av dem berusad. Det ledde nog också till att alla jular i min barndom var helt utan alkohol, trots att hela släkten firade ihop. I min värld så hör inte alkohol julen till, firar alltid helnyktert ännu, nu är det barnbarnens jul . Vill man festa kan man göra det vid andra tillfällen då inte barnen är med.

    Maria i Skåne

  2. Åsa

    Tänkte bara en sak apropå det här med alkoholnormen. Jag är 40 bast och har avstått från alkohol i hela mitt liv. Av den enkla anledningen att jag inte tycker det smakar gott. Åren upp till 30 (cirka) upplevde jag bitvis att det fanns något sorts ”tryck” att dricka, i vissa sammanhang. Senaste 7-8 åren har jag inte upplevt att någon bryr sig alls. Har lite olika idéer om detta. dels tror jag det handlar om att ingen känner mig som någon som dricker. Det är nog enklare att inte dricka om man aldrig druckit, så att säga. Sedan tror jag delar handlar om åldern – att det både finns ett större grupptryck runt en ung vuxen, samt att man är känsligare för det. Men någon press kring detta har jag som sagt inte upplevt senaste 7-8 åren. Även folk jag inte känner sedan tidigare, eller när jag hamnar i nya sammanhang. Jag menar inte att det inte finns, för det gör det, jag är bara lite frågande till att beskriva det som ett generellt samhällsfenomen. Jag tror ändå det är rätt stor skillnad på det här olika umgängeskretsar emellan. Och för den som väljer att inte dricka vill jag förmedla hopp: man behöver absolut inte leva resten av livet utesluten från någon gemenskap på något sätt. I vissa kretsar kommer det finnas någon konstig press uppenbarligen, men i många andra kommer det inte göra det. Man får så långt det är möjligt försöka välja sitt umgänge, även om det inte alltid är så lätt som det låter. Tro mig, det är inte så där över allt.

  3. Sofie

    Man ska alltid följa samvetet inte grupptrycket, eller rädslan för vad ”andra” ska tycka. Tycka att man är tråkig.
    Vilka är dessa andra, och varför umgås du med dom. Umgås inte med folk som tycker du är tråkig bara för du inte vill dricka alkohol.
    Tro mig, det där är månniskor du bör hålla dig borta från. För det tankesättet är inte ok.
    Stå på dig.
    Själv dricker jag inte alkohol, kaffe, använder tobak eller använder sociala medier. Har aldrig mått bättre. Om nån skulle säg till mig att jag är tråkig? Vet du vad jag skulle göra då? Inte Bry Mig Ett Skit. För den personen känner inte mig.
    Här hemma skrattar vi varje dag och jag har hur roligt som helst med make, son släkt och nära vänner och kolleger.
    Utan baksmälla, dessutom.
    Och så visar jag min son att det e ok att välja själv och stå emot grupptryck. Måste ju vara bra, tänker jag.

  4. Maria

    Så bra skrivet, jag blir alltid tårögd av tanken att det finns så många barn som inte sätts i första hand denna dag, som likt du skriver har ont i magen och känner oro och lidande =/ Väldigt bra poäng att det genom att fler avstår kan blir lättare att avstå för de som verkligen behöver.

  5. Händelsevis

    Heja dig!
    Mkt bra att du orkar ta upp detta om och om igen! Jag dricker aldrig på jul och får ofta höra det ena och det andra om att varför inte, om jag ändå inte blir berusad osv.
    Fattar inte att folk försvarar det som det var något heligt?
    Skönt med dig som.motvikt!

  6. Therese

    Jag växte upp med föräldrar som drack alkohol ofta inte bara på julen. Och detta var hemskt! Precis så som du skriver att man känner att man måste se efter föräldrarna, man går runt med en klump i magen och bara väntar på vad som ska hända härnäst blir det ramla, bli en annan person eller höra hur äckligt dom vuxna börjar bete sig med varandra! Ne usch!! Tycker verkligen inte att något barn ska behöva ha såna känslor!

    Men samtidigt tycker jag inte att det är fel med folk som dricker och kan bete sig! Det vill säga att man tar ett glas vin elller två!

    Men att dricka så att man börjar bete sig annorlunda och får en annan röst är så fel!

    God jul till er!

  7. Sofie

    Du har upprepat detta med alkohol på julen så mycket så att jag får dåligt samvete av att ens ta ett glas vin till julmaten. Förstår att det känns viktigt för dig, men alla blir inte första klassens svin av alkohol. Om du inte kunde hantera det så var det ju bra att du blev nykterist. Men du kanske kan sluta skuldbelägga alla föräldrar som kanske tar en öl till snapsen eller ett glas vin i väntan på Tomten? Både i podd och blogg tar du upp det här och sedan går du in på hur mycket du springer och hur frisk och stark du är osv. Tror att det är 50% kanske av era lyssnare som lever det livet, om ens det. Vi andra som har en lite mer bred syn på alkohol och motion är de andra 50% då. känns det lite ”dissigt” från dig att säga att vi ger våra barn en sämre jul.

    1. Annica

      Jag tycker inte att du ska känna så. Om du är säker på att ditt glas vin inte påverkar dina barn så strunta i texter som denna.

      Det Manne tar upp är visserligen oerhört viktigt men det betyder inte att alla behöver göra som han säger.
      Jag är t ex bekväm med att fortsätta att ta ett glas till maten, till hundra procent. Det är fruktansvärt vad en del barn, och barn som nu är vuxna, får se pga en del vuxna. Men detta betyder inte att alla vars föräldrar druckit alkohol framför dem har den upplevelsen. Jag har absolut inte den upplevelsen själv och är. därför bekväm med att jag gör rätt med mina barn. Om du är bekväm med det val, då är det inte mer med det.
      Alla måste göra val som de själva är bekväma med.

stats