manneforssberg

Manne Forssberg

Mina privilegier: jag kommer undan med att vara en fuckup

Vilket otroligt gensvar jag fick på inlägget som handlade om att jag inte kan ta hand om mitt liv. Många av er känner igen sig. Fler än jag har ugnar som saknar handtag. Jag känner mig mycket mindre ensam nu. Så fint att dela detta med er. Tack!

Många har tipsat om att jag nog har Adhd. Jag gjorde ett internettest där jag typ fick maximalt hög Adhd-score och ombads uppsöka vård. Frågan är vad en diagnos tjänar till förutom att man kanske förstår sig själv lite bättre. Jag vill hitta verktyg och lära mig att fungera, inte liksom bara finna mig i att jag har problem och acceptera att det tar tre månader för mig att svara på ett mail. Jag tror att det skulle kunna vara förödande för mig att ha en diagnos att skylla mina tillkortakommanden på.

En annan sak som jag har funderat på är mina privilegier. Eftersom jag är en vit man från övre medelklassen och har arbete möts jag av oförtjänt stor acceptans. Jag kan glömma lappar, ha stökigt hemma, klä mina barn i trasiga kläder och glömma att packa matsäck utan att någon oroar sig för min familjs armod, skakar bekymrat på huvudet, kallar till krissamtal eller gör en orosanmälan.

Det har betraktats som lite charmigt eller åtminstone helt okej att jag är disträ. Jag har kommit undan med oerhört mycket som andra inte skulle komma undan med.

Jag hade tvingats kämpa mycket hårdare om jag hade varit i en mindre privilegierad sits. Är man en normperson får man svängrum. Skulle jag har lärt mig att få tillvaron att fungera smidigare om jag hade kämpat hårdare eller hade livet bara förvandlats till ett glödande ångestinferno?

Sandra_Rogers_Photography_(2)

Charmigt disträ?

 

 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
manneforssberg

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Emma

    Alltså ADHD-test på nätet…..inte att rekommendera. Vi är alla mer eller mindre stressade / glömska med uppskjutande beteenden. Måste man ständigt söka svar på vad det är för ”fel” på en? Diagnoser i all ära, men vissa saker måste man lära sig att acceptera! Vi har alla dagar då vi känner ångest, men nu är det uttrycket så uttjatat att det är konstigt om man INTE har ångest, ”släng av adhd”, ”lite bipolär”
    ACCEPTANS måste vi inpränta i våra huvuden! Livet är inte en raksträcka, den kantas hela tiden av hinder.

stats