Manne Forssberg

Hur kan vi skapa ett bättre samhälle så att våra barn aldrig behöver använda #metoo eller #ihave? Jag tror att vi måste börja prata om sex, samtycke, ömsesidighet och integritet.

Det här kan man tänka på:

1. Samtalen kring sexualitet får inte reduceras till ett skamset blommor och bi-snack när barnen blir tonåringar. Man kan med fördel börja prata om kropp, känslor och integritet så fort barnen börjar interagera med andra människor, det vill säga i förskoleåldern.

2. Värna barnens integritet. Visa genom handling att barnen har rätt att fatta beslut om sin egen kropp. Respektera barnens nej. Tjata inte till dig barnpussar och bjud inte ut barnkramar som presenter till vänner och släktingar. Detta är den första och viktigaste sexualundervisningen.

3. Prata om att andra också har rätt att fatta beslut om sina kroppar.

4. Utgå inte ifrån att ditt barn är hetero. Fråga inte tjejer om det finns någon pojke hon är intresserad av eller killar om det finns någon flicka han är intresserad av. Sådana, till synes harmlösa frågor, antyder att det finns en önskvärd sexualitet och riskerar att låsa in barnen i garderoben. Målet måste vara att ingen ska behöva ”komma ut” som det ena eller andra.

5. Ursäkta aldrig dåligt beteende med att killar är killar. Det är inte sött när pojkar tvångspussar flickor, det är inte en acceptabel ömhetsbetygelse att dra någon i håret. Kärlek börjar inte med bråk och boys behöver inte alltid vara boys. Prata om hur man visar intresse för någon.

6. Ett nej är ett nej. Det är grundregeln. Och väldigt viktigt att prata om. Man har rätt att säga nej till sådant som man inte vill göra och att säga ja till sådant  som man vill göra med sin kropp. Men det är inte någon heltäckande regel. Ibland gör folk sådant som de egentligen inte vill göra. Det kan vara för att man tror att en sexuell handling är ens skyldighet, för att man inte vågar säga nej eller för att att man av andra skäl är oförmögen att säga nej. Kontext är också viktigt. Exempelvis: Om jag oförhappandes smeker min bänkgranne på låret under mattelektionen men slutar när hen säger nej, har jag då handlat på ett moraliskt riktigt sätt? Prata om samtycke. Hur samtycker man till något? Hur märker man att någon inte vill? Kan ett ja betyda nej?

7. Skärskåda fördomar om killars och tjejer sexualitet. Idealen för killar och ser helt olika ut. Tjejer förväntas vara precis lagom – varken för mycket eller för lite intresserade. Killar däremot förväntas ha en stark och explosiv sexualitet och tillgodogöra sig så mycket erfarenheter som möjligt. Det här är problematiskt på flera olika sätt. Dels för att det helt enkelt inte stämmer. Skillnaderna mellan individer är mycket större än skillnaden mellan könen. För alla som står utanför normen blir det snäva handlingsutrymmet problematiskt. Killar som är sexuellt intresserade betraktas som hjältar medan tjejer som är sexuellt intresserade stämplas som horor.  Dessutom skänker uppfattningen att tonårskillar har en så stark och och explosiv sexualitet att de omöjligt kan ta ansvar för den, en slags diplomatisk immunitet åt killarna. Om man säger att killar inte kan ta ansvar för sin sexualitet säger man implicit att det är upp till dem som möter dessa killar att ta det ansvaret.

8. Föräldrar har ofta uppmanat döttrar att akta sig för män genom att till exempel inte gå ensamma hem genom natten, inte dricka för mycket, inte visa för mycket hud och hålla koll så att ingen lägger något i deras glas. Föräldrars sexsnack med söner har däremot sällan handlat om att inte tafsa, inte trakassera och inte våldta. Det är detta som kallas för våldtäktskultur: Att det ses som tjejers och kvinnors ansvar att inte bli utsatta. Lägg istället ansvaret på killar och män.

9. Berätta att folks klädsel inte säger någonting alls om deras grad av sexuella intresse. Att blottad hud inte är någon invit. Att man har exakt samma rätt att fatta beslut om sin kropp oavsett vilka kläder man har på sig.

Vi pratade en hel del om detta i senast avsnittet av Pappapodden. HÄR KAN MAN LYSSNA.