Iris väckte mig kvillrande imorse. Jag ÄLSKAR de få gångerna det händer. Att slippa hela väckningsmomentet och få en liksom flygande start. Enda smolket i glädjebägaren var att jag hade försovit mig en aning. Allt gick smidigt. Barnen tog på sig kläder, borstade hår och åt frukost utan några sammanbrott. Vi skulle hinna. Fredagskänslan var stark.…
Senaste kommentarer