Hemma från skidresan i Tännäskröket och familjepåskmyset i Hälsingland.
På hela veckan såg jag inte ett enda moln. Barnen utvecklade sin skidåkning med tusentals procent, vi blev solkyssta och var ute exakt hela dagarna.
Anledningen till att skidsemester är det bästa som finns är förmodligen den briljanta kombinationen mellan luthersk kick och barnslig glädje. Man är ute hela dagarna och är fysiskt aktiv. Därför känns det som att man gör någonting nyttigt. Samtidigt kittlar det i magen av oförställd fartglädje.
Hemma i Stockholm är allting grått. Merparten av väskorna är fortfarande ouppackade. Jag och barnen har haft en högst otillfredsställande påsklovsdag tillsammans. Vi gick på bio, åt en hamburgare och ritade lite. I övrigt har vi mest längtat tillbaka.
Hey friends