På sistone jag jag intresserat mig en del för Wim Hoff och Jonas Parandians (naprapat-Jonas) tankar kring isbad, andning och viljemässig styrning av den autonoma nervsystemet.
Jag har vinterbadat en del den här säsongen. Både med och utan bastu. Alltid snabbt i och snabbt upp. Det märkliga är hur adrenalinet kickar in och hur det känns varmt och behagligt att stå naken i minusgrader efter badet.
Idag var jag bjuden till ett event med Blossa. Vi skulle andas, bada och dricka varm dryck. Jag tänkte mig att vi skulle göra ungefär som jag brukar när jag vinterbadar: Kasta mig i och kasta mig upp igen snabbt som ögat. Jag hade oerhört fel. Jonas berättade att vi skulle sikta på att ligga i det tvågradiga vattnet i tio minuter. 10 MINUTER!!! SÅ SINNESSJUKT LÄNGE!
Blossa värma
M/S Molly som hade både isbadtunna och bastu
Jonas Parandian
Andningsövningar
Efter andingsövningarna var det dags för badet. Jag var lika delar peppad, rädd och full av tillförsikt. Det borde gå bra för mig eftersom jag har viss vana vid att kallbada.
Jag insåg omedelbart att det inte alls skulle gå bra. Det skulle snarare gå käpprätt åt helvete eftersom det iskalla vattnet var vidrigt kallt, huden gjorde ont och jag inte kunde andas. Jag blev ledsen och besviken på mig själv. Efter en stund var det lättare att andas men gjorde fortfarande lika ont.
Efter fem minuter började jag skaka kraftigt. Fingrar och tår gjorde mer och mer ont hela tiden. Men jag kunde kontrollera andningen och jag hade vunnit över den oerhört starka instinkten att kasta mig ur badet.
Jag klarade tio minuter och efteråt var jag illröd och köldsvullen. Vi fick varm dryck, men instruerades att vänta med bastun så att temperaturchocken inte skulle bli för stor. Jag skakade så kraftigt att var nästan omöjligt att få på badrock och tofflor.
Jag var iskall länge i bastun. När jag hällde vatten på bastuaggregatet kändes värmen som fuktig kyla.
Sedan, efter ett tag, blev jag varm och euforisk. Resten av dagen har jag känt mig oerhört lätt och liksom svävat fram helt rusig.
10 minuter isbad är bland det bästa och värsta jag har gjort.
Jag har själv experimenterat med Wim Hof-metoden sedan i höstas men har stött på flera problem. T ex att jag får rejäla skador på fingrar och tår. Hur gör man för att hålla dem varma när kroppen bara vill dra bort allt blod från dem? Jag kan klara 10 minuter men det gör INTE mina fingrar och tår! Har länge velat diskutera metoden med någon för det vore ju fantastiskt om den funkade!
Jag undrar också. Mina fingrar och tår gjorde fruktansvärt ont och händerna svällde upp.
Vad synd. Hade hoppats få lösningen… Men det måste ju vara så att Wim Hof kan hålla blodcirkulationen igång med andningen. Annars borde han fått amputera fingrar och tår efter nästan 2 timmar i isvatten. Har du hållit på en del med hans förberedande andningsövningar? Jag körde hårt i två månader men svimmade bara oftare och oftare när jag var utan luft i lungorna så jag slutade. Nu försöker jag med en egen light-variant.