Idag fick jag ett fantastiskt besked. Jag är jublande glad. Det känns som att ja svävar på moln trots att jag egentligen klafsar fram i brun snömodd.
Som jag har skrivit tidigare har jag varit väldigt oroad för Ruths hörsel. I våras märkte vi att Ruth inte hör särskilt bra. Hon fick underkänt på hörseltestet på BVC. För någon månad sedan blev hörseln dramatiskt sämre. Det vanligaste svaret när man sa något till henne var ”Vad sa du?” och ofta hörde hon inte att man överhuvudtaget hade sagt något. Jag märkte att jag började prata annorlunda med henne. Högre och tydligare. Det var lättare för henne att förstå vad jag sa om hon såg mina läppar. På gympan bestämde vi att jag skulle peta på Ruth när hennes namn ropades upp, eftersom hon annars skulle riskera att missa det. Ytterligare ett test gjordes på BVC och det visade att hörseln var betydligt sämre än på det tidigare underkända testet. Den här försämringen har oroat skiten ur mig.
Idag var vi på hos öronspecialisten på Huddinge sjukhus som kunde konstatera att hon har vätska i mellanörat. Ingen permanent hörselnedsättning. Hon kommer opereras, få rör i öronen och höra bra igen. Så obeskrivligt underbart. Jag tror att det blir en fantastisk förändring henne att få full hörsel igen. Hoppas att vi får operationstid mycket snart.
Åh så skönt!
Bea