Ruth har alltid varit mammig, men det blir bättre och bättre. Förra sommaren tog priset. Hon utnyttjade den obrutna mammasamvaron till fullo och kissade hellre på sig än lät mig hjälpa henne. Jag minns en gång för prick ett år sedan när vi var på restaurang i Italien och hon ville gå och bajsa. Sara erbjöd sig att följa med men då sa Ruth att hon vill att jag skulle följa med henne på toaletten. Jag kastade mig upp från bordet och gjorde mitt bästa för att dölja hur rösten stockades och ögonen fuktades. Det var sommarens mest minnesvärda ögonblick. Gången då jag blev vald.
Den här sommaren är mammigheten mycket lindrigare. Ruth leker med mig och ber mig om hjälp med allt möjligt. Hon protesterar inte när det är min tur att lägga henne. Men hon hymlar inte heller med Sara är den solklara favoriten.
Som igår: Vi berättade för barnen att vi ska dela på oss under morgondagen. Ett barn och en förälder ska hitta på något roligt tillsammans (lex syskonbråken). Ruth sa omedelbart ”Jag hittar på något med mamma!”. Det var oerhört väntat.
Men sedan vid läggningen sa Ruth plötsligt apropå ingenting: ”Okej pappa, jag vill göra något med dig imorgon” och pussade mig på kinden. Herregud! Återigen försökte jag att dölja hur rösten stockades och hur ögonen fuktades när jag sa: ”Absolut, det kan vi göra.” Jag jublade inombords.
Idag går vi till Fjärilshuset. Peppen vet inga gränser.
Senaste kommentarer