Manne Forssberg

Iris väckte mig kvillrande imorse. Jag ÄLSKAR de få gångerna det händer. Att slippa hela väckningsmomentet och få en liksom flygande start. Enda smolket i glädjebägaren var att jag hade försovit mig en aning. Allt gick smidigt. Barnen tog på sig kläder, borstade hår och åt frukost utan några sammanbrott. Vi skulle hinna. Fredagskänslan var stark.…

Ruth har chockat mig hela helgen. Exempel 1.  Hon hade satt med en påse ostbågar framför tv:n medan jag lagade mat. Lördagsmys och så vidare. Efter cirka femton minuters ätande kom hon in till mig i köket, räckte mig påsen och sa: ”Du måste ta den här, jag kan inte sluta äta.” Det vanliga är annars…

Iris: ”Åh, du har jättemycket navelludd pappa! Får jag använda det när jag ska sy en gosedjurskanin?”   Alltid härligt att kunna glädja folk.